Rättegångsbalk
Sverige
RÄTTEGÅNGSBALK Utfärdad: 18.07.1942
Rättegångsbalk
Utfärdad: 18.07.1942
FГ–RSTA AVDELNINGEN
Om domstolsväsendet
1 Kap. Om allmän underrätt
1 В§
Tingsrätt är allmän underrätt och, om ej annat är föreskrivet, första domstol.
Domsaga är tingsrättens domkrets. Om indelningen i domsagor förordnar regeringen. Lag (1974:573).
Г„ndrad gm SFS 1974:573
2 В§
I tingsrätt skall det finnas lagman. Som en del i en administrativ samverkan får en tingsrätt och en förvaltningssrätt på samma ort ha gemensam lagman.
Om regeringen inte bestämmer något annat skall det i tingsrätt även finnas en eller flera rådmän. I de tingsrätter som regeringen bestämmer skall det också finnas en eller flera chefsrådmän.
Lagman, chefsrГҐdman och rГҐdman skall vara lagfarna.
Tingsrätt får vara delad i avdelningar. Ordförande på avdelning är lagmannen eller en chefsrådman.
Vid tingsrätt skall det finnas kansli, som hålls öppet för allmänheten på bestämda tider. Lag (2009:774).
Г„ndrad 2002-12-13 gm SFS 2002:996, ikraft 2003-01-01
Г„ndrad 2009-07-07 gm SFS 2009:774, ikraft 2010-02-15
3 В§
Tingsrätten skall, om annat inte är föreskrivet, bestå av en lagfaren domare. Lag (1989:656).
Г„ndrad gm SFS 1975:1288
Г„ndrad gm SFS 1983:370, ikraft 1983-07-01, Г¶verg.best.
Г„ndrad gm SFS 1984:131, ikraft 1984-07-01, Г¶verg.best.
Г„ndrad gm SFS 1986:120, ikraft 1986-07-01
Г„ndrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, Г¶verg.best.
3 a В§
Vid huvudförhandling i tvistemål skall tingsrätten bestå av tre lagfarna domare, om annat inte är föreskrivet.
Rätten skall bestå av en lagfaren domare när huvudförhandlingen hålls i förenklad form.
Rätten är vid huvudförhandlingen domför med en lagfaren domare om i annat fall än som avses i andra stycket rätten anser det tillräckligt att en domare sitter i rätten och parterna samtycker till det eller målet är av enkel beskaffenhet.
Består rätten av tre lagfarna domare och inträffar förfall för någon av dessa sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten domför med två lagfarna domare. Lag (1989:656).
Införd gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.
Г„ndrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, Г¶verg.best.
RH 2009:50 Tingsrätten har avgjort ett dispositivt tvistemål vid huvudförhandling med en ensam domare, trots…
3 b В§
Tingsrätten skall vid huvudförhandling i brottmål bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Om en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.
Vid huvudförhandling i mål om brott för vilket inte är föreskrivet svårare straff än böter eller fängelse i högst sex månader är tingsrätten domför utan nämndemän, om det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter och det i målet inte är fråga om företagsbot.
Om det finns skäl för det, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats gäller första stycket andra meningen i fråga om domförhet. Lag (1997:391).
Införd gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.
Г„ndrad gm SFS 1997:391, ikraft 1997-09-01, Г¶verg.best.
NJA 2009 s. 832 Om en brottmålsdom överklagas endast i fråga om enskilt anspråk ska målet i hovrätten, oavsett…
3 c В§
Vid avgörande av mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången får tingsrätten ha den sammansättning som är föreskriven för huvudförhandling, om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet. Lag (1989:656).
Införd gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.
3 d В§
I tvistemål där förlikning om saken är tillåten ska tingsrätten alltid bestå av en lagfaren domare, om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppe