Назад к книге «Den bergtagna: En kärlekens tragedi» [Victoria Benedictsson, Axel Lundegård]

Den bergtagna: En kärlekens tragedi

Victoria Benedictsson

Axel LundegГҐrd

Den bergtagna: En kärlekens tragedi

I.

Solig majdag i Paris

En atelier på nedre botten. I bakgrunden ett stort fönster och ett par glasdörrar, vettande till en trädgård, som inhägnas af en hög mur. I trädgården står ett blommande körsbärsträd; syrener och murgrön klänga upp öfver muren.

Rummet är glest möbleradt: en chäslong, ett bord, ett antikt skåp och några stolar. Här och der på väggarne hänger en kvarlemnad studie.

På högra sidoväggen är dörren till entréen, på venstra dörren till sofrummet, och strax der bredvid en kamin.

Louise ligger på chäslongen med kuddar bakom ryggen och en filt öfver fötterna.

Henrik sitter framför kaminen med armbågarne på knäna och en pipsnugga i munnen.

Erna sysslar med att laga té vid en spritlampa på kamin-frisen; går fram till skåpet och tar fram koppar, sockerskål m. m.; lyfter i förbigående upp en flik af filten, som fallit från chäslongen ner på golfvet.

LOUISE

Tack, Erna lilla. Det värsta med att ligga sjuk är nästan det, att man är till så mycket besvär för sina vänner.

ERNA

Prat! För det jag kokar litet té åt dig? Kallar du det för besvär?

LOUISE

Tänk på allt annat, som du gjort för mig under hela tiden jag legat sjuk.

ERNA

Det är just lönt att tala om nu, sedan allt är öfver! Om ett par dar är du så kry, att du kan promenera omkring på gatorna. Det ska’ bli en känsla, det!

Till Henrik, i det hon stöter honom på axeln

Lån’ mig din pipa.

HENRIK

Nej, jag vill ha den sjelf.

ERNA

Du ska’ få igen den.

HENRIK

Nej, jag vill ha pipan sjelf.

ERNA

till Louise

Se här, hjertesnoppen, håll i det här så länge, så ska’ jag gå efter grädde och bröd. Huset är inte så förmöget, att det äger en bricka.

LOUISE

tar emot tГ©koppen

ERNA

går hän till skåpet och kommer igen med grädde och bröd

LOUISE

Tack, tusen tack.

ERNA

sätter sig på chäslongkanten

NГҐ, smakar det?

LOUISE

Åh, så skönt.

ERNA

smeker henne

Lilla bleknäbb!

LOUISE

Lilla kraftmenniska.

ERNA

reser sig och gГҐr fram till Henrik

Du vill väl också ha en kopp?

HENRIK

Nej.

ERNA

Seså, gör dig inte till!

HENRIK

Jag vill inte ha.

ERNA

böjer sig ned och talar som till ett elakt barn

Usch hvad han är otäck i dag! Rifver rundt i hans hår. Vill han ha kaffe i stället, så skall jag koka.

HENRIK

Jag vill ingenting ha. LГҐt mig vara i fred!

ERNA

Igelkott! Går fram till Louise. Om jag kunde begripa, hvart Viggo och Lilly tagit vägen!

LOUISE

Vet du inte, hvart de gГҐtt?

ERNA

Jo, naturligtvis! Till Mairie du Louvre för att se på Besnards målningar, men det kunde de väl ha gjort för längesen.

LOUISE

De ta nog vara pГҐ hvarandra.

ERNA

Ja, med Viggo kan min lilla tuttenutta få gå så mycket hon vill. Med de andra är det en annan sak: man kan inte veta, hvilka dumheter de kunna hitta på att prata för henne.

LOUISE

Det Г¤r alldeles som om du vore hennes mor och inte hennes syster.

ERNA

Jag är tolf år äldre än hon – och det är på mitt ansvar, hon får vistas i Paris.

LOUISE

smГҐleende

När det rör henne, tycker jag nästan, att du är sipp.

ERNA

Bättre det, än låta henne vara för fri.

LOUISE

slГҐr ned Г¶gonen

ERNA

Jag ser hvad du tänker, men – lågt och lidelsefullt – Tror du, jag skulle vilja, att hon blef som jag? Högt. Nej, nu skall du ha en kopp té till.

LOUISE

Ha vi rГҐd? Du har inte sjelf druckit.

ERNA

Jag behöfver ju bara späda vatten på – detder murmeldjuret vill ju inte ha något. Knuffar Henrik i hufvudet. Du somnar ju öfver pipan! Kan du inte så väl låna mig henne, snåljobb?

HENRIK

Nej.

ERNA

Älskvärdaste träbeläte! Jag afgudar dig – m